Kulturknutenhallsberg
OM SPÅR AV DET FÖRFLUTNA
1870-TALETS HALLSBERG
HALLSBERG 1860
1870-talets bebyggelse
Den stora inflyttningen
Ett historiskt brev
Den formella processen
Lantmätare Tengvall
Tengvalls uppdrag
Tengvalls ekonomiska kartläggning
Inflyttades yrken
Boken Hallsberg 1878
Föredrag om Hallsberg 1878
Ett västgötakvarter i Hallsberg
EN PROMENAD LÄNGS VÄGEN
Drickat brann upp
Gamla kyrkogården huvudsida
Gamla kyrkogården 2
Om gravrätter
Gravstenar 1870-talets personer
Hem
MIN NYA BOK
JÄRNVÄGEN 150 ÅR
OM HALLSBERG DÅ
KARIN BERGÖÖ LARSSON
ELISE SAHLQVIST
KARINFÖRENINGEN
JUBILEUMSUTSTÄLLNINGEN 2009
HÄNT
HALLSBERG 1878
BERGÖÖSKA HUSET
Kulturmiljöer
HEMBYGDSFÖRENINGEN
Vanlig sida
PERSONER
Övrigt
Karinstipendiaternas utställning
Utställning
Vanlig sida
OM HALLSBERG DÅ
Några spår av ortens förflutna: människor, byggnader, verksamheter,
så som de återges i dokumenten
.

Runt mitten av 1870-talet byggde företagsamma personer bostadshus längs landsvägens södra sid och på båda sidorna österut. Det öppnade för en stor inflyttning till orten.Byggherrarna, en brokig blandning av byggmästare, bönder, hantverkare och andra var stolta över sininsats, men definitivt inte nöjda med att lyda under socknarna Kumla och Hallsberg. Den framtid de sökte var en självständig köping.




Ett brev till landshövdingen undertecknat
av sjutton hallsbergare
5 mars 1878 är ett
grundläggande dokument i ortens historia.
För att gå till text om brevet,
klicka här

Brevet är ett unikt dokument i Hallsbergs historia











Resultatet av brevet blev att landshövdingen gav lantmätaren
Olof Tengvall i uppdrag att kartlägga och beskriva platsen
Hallsberg, undersöka de ekonomiska förutsättningarna
att bilda en självständig kommunal enhet (köping) samt
gör en stadsplan för orten
.



Brevet ovan och den utomordentlige lantmätare Tengvalls  insats visade sig bli av grundläggande betydelse i arbetet att utveckla orten mot en köping


Det tidiga Hallsberg – alltså epoken mellan järnvägsbygget 1862 och 1880-talet – är föga beskrivet.
Det är en lokalt intressant period när samhället börjar finna sin form. I rummet finns få för ögat
stödjande hållpunkter kvar: Bohmans smedja, Järnvägsrestaurangen, Trapp och Trull och Vita huset .
Ett par kartor – främst en från 1878 - ger en bild av platsen. En genomlysande beskrivning till denna
karta ger kunskaper om personer och ekonomi.
 
Jag försöker översätta detta till gripbar kunskap om platsen mellan landsvägen och järnvägen i gränslandet
mellan Hallsbergs och Kumla socknar. Huvudkälla är en kartläggning av lantmätaren Oscar Tengvall komplettar
med bl.a. kyrkböcker och bouppteckningar. Eva Franssons ”Hallsberg – Historien om ett stationssamhälle” ger många fakta. Hon har kunskap och berättarförmåga. Att översätta ett kartutsnitt över handelsgårdar till synintryck och lukter från avskräde och gödselstackar ger inte bara konkretion. Det ger en förståelse av det tidiga samhället. I bakgrundsmaterialet finns förstås Nils Samzelius En krönika om Hallsberg. Till beskrivarna hör även Hans Lindqwist.
 
Nils Samzelius har bidragit till att lyfta fram personer som Adolf Bergöö som företagare och Edward Thermaenius som företagare och samhällsbyggare. Deras betydelse infaller under 1880-talet tillsammans med andra borgarklassens personer.
1880-talet är mer gripbart genom epokens byggnader, då främst Stationshuset, telegrafhuset och Bergööska huset.
 
Den tidiga epokens samhällsbyggare är hantverkare, handlare och byggmästare de flesta boende i ortens speciella trähus på åsen.
De tog initiativet till att ordna den vildvuxna platsen Hallsberg. Till sin hjälp fick de den utomordentligt effektive lantmätaren Olof Tengvall
 





HemMIN NYA BOKJÄRNVÄGEN 150 ÅROM HALLSBERG DÅKARIN BERGÖÖ LARSSONELISE SAHLQVISTKARINFÖRENINGENJUBILEUMSUTSTÄLLNINGEN 2009HÄNTHALLSBERG 1878BERGÖÖSKA HUSETKulturmiljöerHEMBYGDSFÖRENINGENVanlig sidaPERSONERÖvrigtKarinstipendiaternas utställningUtställningVanlig sida