EXIT LAGERHUSET

Lagerhusets öde verkar beseglat. Det brinner och lär få brinna ner

 SPANNMÅLSMAGASINET  ETT LANDMÄRKE I HALLSBERG
Spannmålslagerhuset må ha ett rätt förfallet intryck. Dock är detta landmärke i bebyggelsen ett minnesmärke väl värt att lära känna.
Huset hade en genialisk  konstruktör, Carl Forsell, och en ännu mer namnkunnig arkitekt, Gunnar Asplund, som skapare av det yttre.
Hallsberg har mist ett byggnadsminne.

Det påminde om hungertider 1917 och beslutades och byggdes rasande snabbt för att säkra
befolkningens bröd och tålamod

Lagerhuset i Hallsberg var det ena av två helt bevarade lagerhusen  med denna konstruktion och utseende.
Det andra lagerhuset finns i Eslöv och är förvandlat till bostadshus.

För att vara personlig; Från vår tomt ser jag spannmålsmagasinet över trädtopparna.
Intrycken växlar med ljuset.

I kvällsdiset i sen solnedgång en sommarkväll  får man stundom bilden
av en svävande romansk kyrka i ett sydfranskt landskap.

UTSIKTEN FRÅN LAGERHUSET

ÄNDA TILL SESKARÖ

ÖVER ETT LAND I VÅNDA

Oavsett politisk hemvist från ytterligt konservativ höger till stridbar yttre vänster plågades Sveriges styrande av samma
frågor när år 1917 gick in: -Hur får vi ens de allra nödvändigaste matvarorna att räcka till befolkningen? –
Vad blir konsekvenserna om vi misslyckas?
Det hjälpte föga att riksdagen gav statminister Hammarskjöld, eller Hungersköld som han kallades i folkmun,
en så rungande politisk örfil att han avgick på våren. Demonstrerande kvinnor, som förtvivlat försökte få de
ynka brödransonerna att räcka till familjen, hungerkravaller som närmast hade en revolutionär stämning rapporterades.
Militär sattes in, som på Seskarö.Den än så länge trots allt rätt beskedliga ryska revolutionen i mars månad konkretiserades 
tanken att makt kunde nås på annat sätt än i val.

Allt detta mot bakgrunden av krigets fasor nere i Europa.

Enligt traditionen anses denna bild visa en bröddemonstration i Hallsberg under tiden för Första världskriget

Statens lager- och kylhuskommitté

Under tiden arbetade Statens lager- och kylhuskommitté med sina förslag för att säkra kvalitén på spannmål och kött.

Beträffande spannmålen konsterade man att årsväxt och bärgningtillfällen kunde man inte påverka. Däremot kunde man
säkra att betydande kvantiteter kunde torkas och därmed räddas från skador.

Den som löste problemet med spannmålsmagasinen var en mycket begåvad ingenjör Carl Forsell, som ingick i kommittén.

Han föreslog en kvadratisk lagerbyggnad, 20 x 20 meter i sex plan jämte bottenplan. Vid sidan ett hus för maskineri.

Poängen var att spannmålen uppfordrades till översta våningen och sedan med jämna intervall fick av sin egen tyngd
strila ned genom små hål till underliggande våning för att luftas. Synnerligen energisparande.

Genom att spannmälen låg relativt tunnt på respektive våningsplan utsattes väggarna inte för något tryck och kunde
därigenom bestå av trä i relativt klena dimensioner.

Kostnaden för ett dylikt magasin om 4 000 ton ställer sig enligt nedanstående. --Använda à-priser Trä(6,4 tum till 1,6 tum - 5 tum)
inlagt i konstruktionen 2,30 - 3,40 kronor per kubikfot. Bult 800 kr per ton, betong 50 kr per kubikmeter, formar 4 kr per kubikmeter, schakt 4 kr per kubikmeter.

Tomt 10 000 kr
Byggnad

Tillfartsvägar o dyl 5 000 kr
Stomme 80 550
Ytterväggar 16 300
Tak 6 950
Golv i bottenvåningen 3 200
Kajer 2 200
Maskinhus 15 000
Övrigt och oförutsett 40 800

Kommittén betonar att den arkitektoniska utformningen måste underkasta sig konstruktionen.
Den yttre arkitekturen av lagerhuset kan framdeles utformas. "Någon ändring i plananordningen,
som helt dikterats av maskinella hänsyn,kan icke ske av estetiska skäl.Däremot medgiver det
förslagna byggnadssättet,

som på billigaste sätt befriar ytterskalet från sidotryck, full frihet, ----, antingen på på lämpligt
sätt dekorera brädväggarna eller ock uppmura ett tunt skal av tegel runt byggnaden.

 Arkitekten Gunnar Asplund löste detta på ett lysande sätt